Kommuner ska kunna ingripa vid farlig avfallshantering

Vi kräver att lagstiftningen ändras så att kommuner får större möjligheter att ingripa vid misstanke om miljöskadlig verksamhet. För att värna miljön, klimatet, hälsan samt att motverka organiserad brottslighet. Det skriver Ing-Marie Viklund, vik. kommunalråd för Liberalerna Botkyrka tillsammans med övriga Mittenmajoriteten i Botkyrka och andra berörda kommuner.

Media rapporterar om företag som sysslar med deponering av byggavfall. Tidningar och nyhetsinslag fylls av skrämmande bilder av damm, plast och överfyllda marker. Vi kräver nu att lagstiftningen ändras så att kommuner får större möjligheter att ingripa vid misstanke om miljöskadlig verksamhet.

I lagens mening är företagens aktiviteter helt legitima. Lagar som i verkligheten bakbinder oss kommuner från att stänga verksamheter, verksamheter som hotar våra invånare och natur.

Så fungerar det:

Dessa företag samlar osorterat byggavfall på hög. Det kan handla om allt möjligt som vi kan hitta hemma, som isolering, gips, betong, trä och plast och annat material som blandas på dessa ställen.

Enligt rådande lagstiftning får högar med avfall mellanlagra 10 000 ton material, under tre år. Sedan blir det en så kallad deponi som blir en tillståndspliktig verksamhet, där Länsstyrelsen måste ge tillstånd.

Under falsk paroll om “återvinning” och “värnande om miljö” gör företag raka motsatsen, och ingen kan sätta stopp. Ett byråkratiskt kryphål som drabbar både nuvarande och kommande generationer.

Företagen saknar också ekonomiskt incitament att bli av med avfallet då de måste betala för att bli av med. Samtidigt som dessa företag skadar miljön och tjänar mångmiljonbelopp på sin verksamhet lämnar det åt kommunerna att sanera marken och ta den ekonomiska smällen för saneringen.

Företag undviker att bli en så kallad deponi, genom att flytta byggmaterial mellan kommuner för att få “starta om” klockan som tickar fram till de tre år som 10 000 ton massor får mellanlagras. Massorna behandlas inte vilket kan leda till att materialet urlakas och förorenar grundvatten och naturen.

Med nuvarande lagstiftning kan företag etablera en hög i en ny kommun med gammalt avfall från en hög i någon av våra kommuner. Ingen kommun kan idag skydda sig mot detta.

Där det finns kryphål finns också kriminella. Enligt Noa, Nationella operativa avdelningen ser polisen ett allt större problem med organiserad kriminalitet inom området och den senaste veckans rapportering stärker den bilden.

Vi kommuner måste få de juridiska verktygen som krävs för att stoppa dessa miljöförstörande verksamheter.

Vi anser att lagen bör ses över och att regeringen bör titta på hur denna hantering kan regleras på ett bättre sätt som skyddar miljön och klimatet och som håller kriminella gäng utanför hanteringen.

• Kommuner bör få ett större lagrum att agera när missförhållande råder.
• Gränsen om 10 000 ton material som får mellanlagras innan verksamheten blir tillståndspliktig bör ses över.

• Reglering bör införas för hur massor får flyttas och hur dessa ska hanteras så varken miljön, klimatet eller hälsan påverkas negativt.

För att värna miljön, klimatet, hälsan samt att motverka organiserad brottslighet är vi skyldiga att göra åtgärder när vi upptäcker brister. Då får inte kryphål i lagen sätta krokben för kommunerna i dess arbete.

Ebba Östlin (S)

Kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka

Stefan Dayne (KD)

Kommunalråd i Botkyrka

Niklas Gladh (MP)

Kommunalråd Botkyrka

Ing-Marie Viklund (L)

Vik. Kommunalråd i Botkyrka

Dag Ahlse (C)

Kommunalråd i Botkyrka

Anna Thunell (MP)

Ordförande i Miljö- och konsumentnämnden i Västerås

Monica Nordin Stolpe (C)

Första vice ordförande i Miljö- och konsumentnämnden i Västerås

Geerth Gustavsson (S)

Ordförande i Miljö- och räddningstjänstsnämnden i Eskilstuna

Sven-Eric Svensson (C)

Ordförande i Bygg- och miljönämnden i Håbo

Pernilla Reinholdsson(C), Laxå

Andre vice ordförande i Sydnärkes miljönämnd

Läs debattartikeln här